Hoppas ni har haft en bra dag såhär den 11/11 2011. För mig började dagen allt annat än bra - det kan nog mina trogna följare på twitter intyga.

Dagen till ära hade jag inte helt otippat planerat att publicera ett inlägg 11:11:11 på förmiddagen, bara för att liksom. Ställde två alarm när jag gick och la mig, ett klockan 10:00 och ett 10:10. Det borde väl räcka tänkte jag och somnade i harmoni.

Helt ovetandes sussade jag mig igenom den där historiska ögonblicket och vaknade av mig själv över 6 timmar senare.

VARFÖR JUST IDAG!?? Var ju evigheter sedan jag vaknade klockan middag.

Sedan kom jag på att jag har för tusan en chans till idag!

Klockan 11:11:11 PM, det räknas väl? Jag är bara tillfälligt osvensk.

Är ju egentligen mycket logiskt då den riktiga klockan bara har tolv nummer. HA!

Där fick skitdagen en riktig käftsmäll tillbaka.

Som min vän Mickis nämnde i sitt gästinlägg är jag rätt bra på att göra roliga felsägningar och dylikt. Kan även bli så att jag ibland missuppfattar, hör fel eller är i min egna lilla värld och inte riktigt tänker på vad jag säger. Tyvärr glöms dessa roligheter oftast bort, vilket såklart är lite mycket tråkigt. Har dock några nedskrivna som jag tänkte dela med mig av.

Ja vad ska man säga... underhöll mig själv inatt. Det som behövdes var programmet GarageBand, en sångfågel (jag) och en instrumental version av en låt. Gav mig på en som jag knappt sjungit förut och hur det gick kan höras i videon nedan.

Igårkväll när jag var med en vän roade vi oss bland annat med att kolla på gamla videoklipp på min videokamera. Vi hittade många guldklimpar som vi hade väldigt roligt åt, men denna var så random att vi var tvungen spela om klippet gång på gång samtidigt som vi (läs jag) kippade efter luft för att vi skrattade så mycket.

Ni kanske inte tycker den är lika rolig... eller så tråkig att ni nästan somnar, men det skiter jag i! Hehe.

Orkade inte leta fram den mest ultimata bilden så det får duga med två fattiga webcambilder. Tagna inatt då jag egentligen borde ha befunnit mig någon annanstans än framför skärmen. Opsi...

Idag blev jag väckt på ett minst sagt annorlunda vis. Jag vaknar helt plötsligt av ett skumt ljud som kommer utifrån. Skyndar mig upp och börjar gå mot balkongen och på vägen får jag höra någon som ropar "Åh Saaraaa, kom ut idaag!". Kliver ut i det underbara vädret och får sekunden därpå syn på en vän som står ute på gården med en picknickkorg i ena handen och världens fetaste smajl på läpparna.

Eller så var det inte riktigt så (men det hade varit fett grymt, så om någon vän skulle läsa detta är han eller hon varmt välkommen att väcka mig på det viset). Istället vaknar jag av ett hysteriskt plingande på dörren och jag vet redan vid första tanken vem det är och vad som väntar. Det var bara att kasta sig upp ur sängen, greppa tag i första bästa plagg och hoppas på att man såg hyfsat vaken ut. Mitt under klädpåtagningen började jag höra ljudet av skramlande nycklar och dörren låses upp. Jag hade rätt, det var mamma.

Bortsett från att jag hatar att bli väckt på det viset var det ändå bra att det hände. Jag menar... tack vare den väckningen gick jag upp dirr, fick disken diskad utan att be om det, tog tag i dammsugningen, kirrade årets påskris och fick cykeldäcken pumpade. Allt detta och lite till inom loppet av två timmar. Det ni.

Men bara för det rekommenderar jag inte er nära och kära att väcka mig på det viset i fortsättningen. Följ istället väckningsprocessen jag själv hittat på så blir alla nöjda och glada. Utom möjligen mina grannar, hehe.

Ikväll har jag och min goda vän Taco haft lördagsmysparty framför Melodifestivalen. Jäklar vad det svängde om vissa låtar alltså! Refrängen på "In The Club" sätter sig dock på hjärnan redan efter första minuten, så jag lär väl säga annat när den gått på repeat i huvudet ett tag, hehe.

För någon vecka sedan när jag hade tråkigt bestämde jag mig för att göra en sminkning. Inte för att jag skulle någonstans utan för att jag tycker det är kul med smink. När jag var klar åkte kameran fram och jag tog lite självporträtt inomhus med bara en golvlampas sken som belysning. Ingen av de bilderna är med i det här inlägget.

En stund senare blev jag sugen på att klä ut mig till något. Kanske inte så konstigt med tanke på att det var halloweentider. Hade dock inga direkta utklädningskläder. Det enda jag hittade i utklädningsväg var ett par kattöron. Valet blev rätt svårt alltså.

Mycket bättre! Eller? Bara jag som tycker jag liknar en korsning mellan en katt och en mus som just fått sig en elchock?

Nästan direkt efter jag klev innanför dörren sent på tisdagkvällen började jag packa upp min onödigt maffiga packning (varför lär jag mig aldrig packa realistiskt?) för att sedan ta tag i kaoset jag åstadkommit timmarna innan jag åkte iväg till Stockholm förra fredagen. Jag nuddade inte ens datorn på hela kvällen. Eller natten för den delen. Häpnadsväckande om ni frågar mig. Så häpnadsväckande att jag i samma veva beslutade mig för att fortsätta i samma spår - jag skulle påbörja mitt nya liv där datorn alltid prioriteras efter überviktiga saker såsom intag av föda, städning, sömn, frisk luft, träning och så vidare.

Därefter flöt det på riktigt bra!

Ja, alltså tills jag vaknade nästa dag.