Jag har nu testat ett av nagellacken som fanns i min första beställning från ELF och tänkte skriva en liten recension om det! Men innan jag börjar vill jag bara nämna att jag absolut inte är någon van användare av nagellack, händer att jag har det kanske 2-3 gånger per år. Men nu ska det bli ändring på det tänkte jag ;)

Det här nagellacket heter Moonlight och är skimrande i en färg som kan se lite olika ut beroende på ljuset. I vissa ljus ser det lila ut, i andra silver eller något åt champagnehållet. Jag fullkomligt älskar när färgen ser ut att vara silver/champagne (vilket den oftast gör inomhus). För någon vecka sedan kom jag på mig själv med att stå och beundra lacket i duschen, haha!

Hållbarheten är riktigt bra, vilket jag inte trodde från början då jag bara efter ett dygn hade fått små märken på naglarna från när jag stött i saker (och ändå var jag jätteförsiktig). Jag har nu haft mitt lack i snart två veckor och det är väl först nu jag funderar på att måla på nytt. Men då vill jag också understryka att jag målade totalt 4 lager med lacket och två lager topplack på det ;)

Dock så upplever jag att lacket inte är speciellt täckande, därav de många lagren. Men jag har pratat med Emma som också har lacket, och för henne har det räckt med 2 lager. Så det är väl lite individuellt. Även torktiden kändes lång, men jag är som sagt ingen erfaren nagellacksanvändare.

Om man ser till priset på bara 15 kr så tycker jag helt klart det är prisvärt! ELF har dessutom olika rabattkampanjer väldigt ofta så man kan lätt få det billigare än så. Det enda du behöver är lite tid och tålamod det ska målas, plus topplack över för bästa hållbarhet!

Det har varit mycket blandade känslor under helgen. Ni kanske minns det här inlägget där jag berättade lite om min relation till cancer och om min mamma som kämpat mot sjukdomen sedan flera år tillbaka. Där nämnde jag även att de upptäckt en cellförändring bakom nyckelbenet som höll på undersökas.

I fredags fick vi veta att det är cancerceller.

Hur det kommer behandlas är ännu oklart och nu behöver resten av kroppen också undersökas eftersom den i värsta fall kan ha spridit sig till fler ställen.

Det är i sådana här situationer man blir påmind om hur viktigt det är att verkligen ta vara på tiden med sina nära och visa hur mycket man tycker om dem. Jag skäms lite över att jag är dålig på att göra det och har även svårt med det. Kan ha att göra med att jag inte är van vid sådant i min familj. Vi är inte familjen som avslutar samtalen med "Älskar dig" eller en kram när vi anländer eller ska gå (bortsett från när man ska iväg på någon resa). Jag hade helt klart noterat om t ex. mamma eller syrran avslutat ett samtal eller besök på det viset, just för att det inte är något jag förväntar mig att de ska göra eller säga en helt vanlig dag. Det känns lite som att vi tar för givet att den andra vet om hur mycket den betyder för en. I alla fall om jag ska tala för mig själv.

Jag fylls såklart även med en massa oro och rädsla - två känslor som jag sedan tidigare redan har för mycket av. Det jobbigaste med de här känslorna är att de i de allra flesta fall inte tillför något positivt med sig utan bara slukar en massa energi som gör att man inte blir fullt närvarande i nuet. Tänk så mycket jag missar av att gå runt och oroa mig för det ena och det andra - saker som jag i många fall inte ens själv kan påverka.

Nu kanske någon undrar varför jag postat en glad bild till ett inlägg där jag skriver om jobbiga saker som cancer, oro och rädsla. Anledningen till varför jag valde den här bilden (och rubriken) är för att visa att även i de jobbigaste stunderna är det oerhört viktigt, och framförallt okej, att både le och skratta. Det kostar ingenting - men ger så mycket, både för hälsan och själen. Det kanske varar ett ögonblick, men minnet av det kan vara i en evighet.

"Det är en vila för de trötta, och dagsljus för de nedslagna, solsken för de sorgsna, och naturens bästa motgift mot bekymmer."

Till sist vill jag avsluta med några ord till mamma:
Du är MYCKET starkare än vad du själv tror dig vara! Det kan fler än jag intyga. Jag älskar dig ♥