Twitter

Denna frisörångest...

Som ni kanske noterat efter mitt förra inlägg har mitt hår en väldigt synlig utväxt. Alla gamla utväxter jag klagat på genom åren känns i skrivande stund rätt obefintliga, haha. Men med tanke på att jag inte har gjort något åt håret på snart fem och en halv månad är det inte så konstigt. Sedan jag övergick till att bli brunett hösten 2008 har jag aldrig någonsin låtit det gå såhär långt, tror 2-3 månader har varit det längsta jag tidigare lyckats bemöda mig att vänta. Det här var faktiskt inte något jag hade planerat från första början, utan det började med att jag lät det gå lite längre än vanligt och sen fortsatte jag skjuta på det. Helt plötsligt blev det som en liten tävling med mig själv, hur länge skulle jag egentligen klara av att leva med herr utväxt? ;)

 

Sedan mars har jag flera gånger tänkt att nä nu är det banne mig dags att boka tid hos frisören! Det rann såklart ut i sanden varje gång. När det sedan blev maj kände jag att när jag ändå väntat så länge kunde jag lika gärna vänta någon månad till och tajma in frisörbesöket lagom till midsommar. I slutet av maj bokade jag en tid hos en frisör jag gått till några gånger tidigare, datumet blev nu på fredag den 14 juni. Det känns riktigt bra att jag tillslut tog tag i saken och bokade tid. Något som däremot känns mindre bra är att jag inte bara har bokat färgning av utväxt, utan även klipp och sling som också ska göras på fredag. Det gör mig lite orolig.

 

Jag har på något vis fått för mig att det inte är smart att göra allt på ett tillfälle. Av mina erfarenheter vet jag att det brukar gå över utsatt tid med mitt hår, vilket gör att det blir stressigt för frisören. Jag tänker också att ju mer behandlingar frisören ska göra på samma tillfälle, desto stressigare kommer det bli = större risk för slarv. När jag var till salongen och bokade tid nämnde jag att det brukar behövas mer tid än vanligt. Receptionisten reserverade 3 timmar och jag trodde först att hon lagt på mer tid, men häromdagen kom jag att tänka på att sist jag var där tog det väldigt lång tid. Tror det hamnade på just 3 timmar, och då hade jag bara valt klipp och färg. Gick in och kollade deras onlinebokning för att se hur lång tid de har skrivit ut att behandlingarna jag ska göra tar - 3 timmar och 45 minuter. Är inte detta lite skumt?

 

När jag var till salongen och skulle boka funderade jag på att dela upp det och göra klipp + färg av utväxt en dag och slingor en annan, men självklart lyssnade jag på receptionisten som inte alls såg något negativt med att ta allt på ett tillfälle. Nu finns i princip inga andra tider kvar de kommande två veckorna och det bokade datumet närmar sig med stormsteg, panik!

 

Att gå till frisören har alltid varit något extra ångestfyllt för mig och det kan nog de flesta av er känna igen er i. Jag är rädd att de kommer klippa tokigt, att håret kommer bli för mörkt, att toningen ska bli misslyckad eller att slingorna ska bli för tydliga. Samtliga saker har faktiskt hänt mig och min värsta upplevelse som jag bloggade om i höstas har gjort att det här med att gå till frisören bara känns ännu mer nervöst än tidigare. Nu när jag dessutom väntat nästan ett halvår med att göra något åt mitt hår känns det ännu viktigare att resultatet blir bra. Annars kommer jag förmodligen börja störtböla i frisörstolen och aldrig mer våga sätta min fot i en frisörsalong...

 

Hur skulle ni gjort om ni var i min situation?

 

Såhär såg mitt hår ut den 26 februari. Bilderna skulle egentligen visas i ett hårinlägg jag skrev i mars, men det rann ut i sanden...
 
Såhär såg mitt hår ut den 25 maj, lite skillnad va? ;)

Kan Dee Shop

I det här inlägget visar jag upp mina två senaste inköp i klädväg, båda från Kan Dee Shop!
 
Hade det tufft med att välja ut bilder så det slutade i två bildserier. Inget er emot hoppas jag! Som ni ser har jag lite svårt att vara seriös hela vägen vilket gjorde att det blev en salig blandning av leenden, pussmunnar, diskreta dansmoves, flygande hår och såklart klassikern peace out ;)
 
 
Wild Spirit. All min kärlek till detta underbara konstverk! Har redan 2 linnen med trycket sedan tidigare (dock utan loggan under fjädern). Men då det sitter på linnen av en annan modell som jag inte är lika bekväm i ville jag ha ett mer vanligt linne med trycket också. Lyckades haffa det sista i min storlek!
 
Vad tycks? Snyggast som det är eller lite nedstoppat i byxorna?
 
 
Dreams. Åh vad jag gillar detta tryck i form av en drömfångare! Dock är jag lite skeptisk till längden på linnet där fram. Ligger linnet som det ska (två översta bilderna) syns lite av magen. Ska magen synas vill jag det ska vara mycket mer än så egentligen, gärna så naveln tittar fram. När det är så lite mage som syns känns det som att det inte riktigt är meningen. Nu går ju linnet justera lite genom att dra ned det lite fram då det är längre bak, men då blir det mer urringat vilket jag har lite svårt för. En annan lösning kan vara att använda ett par högt skurna byxor/shorts (något jag tyvärr inte har i dagsläget). ELLER så lär man sig gilla linnet som det är ;) Det gör sig nog bättre till jeansshorts, men när jag tog bilderna hade jag inte hunnit hämtat upp sommarkläderna.
 
Vad tycks? Vilken version av linnet tycker ni är snyggast?
 
Ni får gärna skriva vad ni tycker om den här typen av inlägg också! :)

En vacker vinterdag

 
Några bilder från början av januari. Älskar den första, så mysig och vacker!

En liten update

 
Hej allesammans!
 
Jag jobbar fortfarande på att hitta tillbaka vilket verkligen är lättare sagt än gjort. Även om det gått ganska mycket åt skogen nu ett tag så tänker jag kämpa vidare, viljan finns där.
 
Har en plan om att publicera en del från januari och framåt den här månaden. Tråkigt nog har ju mitt oflyt med bloggen bidragit till att mycket av det jag tänkt blogga om hamnat i den redan enorma högen av knappt påbörjade och oavslutade projekt. Först tänkte jag att det kan jag ju inte blogga om såhär sent, det blir för oaktuellt och många är säkert less på att se snötäckta landskap (vilket majoriteten av bilderna/videorna innehåller). Sedan insåg jag att det är ju för tusan bara jag själv som sätter de här begränsingarna, vill jag dela med mig av något så ska jag göra det, hur oaktuellt det än må vara. Skulle det vara så att någon inte vill se är det ju bara för den personen att hoppa över de inläggen. Jag har självklart tänkt blogga om annat också.
 
Nu får vi hålla tummarna för att den här månaden blir vändpunkten då jag kommer på banan igen och ger oss alla en roligare och mer livfull blogg!
 
 

Skellefteå AIK - Sveriges bästa lag!

 
Hockeyintresserad eller inte, det är nog rätt få som missat att Skellefteå AIK vann SM-guld i veckan. Firandet började redan på torsdagskvällen med tusentals galna fans på stan och vid isladan. I fredags hyllades våra hjältar med ett mer planerat arrangemang på stan och jag var där, har aldrig sett så mycket folk på stan samtidigt, helt sjukt! Jag har förstått att hockeyintresset i Skellefteå är stort, men att befinna sig mitt i smeten bland sisådär 10 000 hoppande fans var en mäktig upplevelse.
 
Själv har jag aldrig riktigt varit intresserad av att titta på hockey eller sport i allmänhet, MEN då vännen jag umgås med allra mest (gissa vem, haha) är ett riktigt inbitet fan har jag med tiden ryckts med på något vis. Från början tyckte jag det var astråkigt och förstod inte hur man kunde tycka det var så roligt och spännande, men efter några gånger började faktiskt jag tycka det blev lite spännande. Speciellt nu de senaste 2 veckorna. Har kommit på mig själv sjungandes på aik-låtar och hejaramsor alldeles för många gånger...
 
Ser faktiskt lite fram emot nästa säsong. Då ska jag se en match live för första gången!
 
Håller jag på förvandlas till en riktig SAIK-supporter? Fortsättning följer...
 
 
Mycket folk som sagt :)

Defekt hårddisk

 
I höstas gick företaget Apple ut med en nyhet. De hade upptäckt att vissa 1 TB Seagate-hårddiskar som använts i iMac som sålts från oktober 2009 till juli 2011 är defekta och kan sluta fungera. Om ens dator var drabbad skulle man få hårddisken utbytt utan kostnad. Även om garantin gått ut skulle de byta ut den gratis och då gällde till och med den 12 april som förlängd giltighetstid.
 
Jag fick reda på det här av en vän kort efter att nyheten hade släppts. Min iMac beställdes november 2009 och hade just den hårddisken så jag kollade upp om den var drabbad - bingo! Jag kan erkänna att jag blev lite bitter. Det kändes mest bara jobbigt och omständigt, så jag började skjuta på det. Allt eftersom tiden gick började jag glömma bort det också... tills för någon vecka sedan då jag kom att tänka på det igen och fick lite småpanik över att 12 april helt plötsligt låg så nära.
 
Gick till en Apple-återförsäljare här i stan för att meddela att min dator var drabbad och få mer information, sedan ägnade jag timmar åt att hitta en bra hårddisk till säkerhetskopiering av datorn. Därefter kollade jag upp så att viktiga filer och mappar fanns på minst en av mina andra externa hårddiskar (bra med dubbel backup om något skulle gå fel med säkerhetskopieringen), rensade och sorterade i datorn. Helt sjukt vilken röra jag ställt till med under dessa år, nästan ingen ordning alls! Sent i söndags kväll påbörjade jag min första Time Machine backup, drygt 7 timmar tog det. Dagen efter formaterade jag datorn för säkerhetens skull innan jag lämnade in den igår.
 
Nu är jag bara glad och otroligt lättad över att jag tog tag i detta och får hårddisken utbytt till en ny och fräsch som troligen är mycket bättre. Jag tror faktiskt att min hårddisk kan ha varit nära på att ge upp. Den har låtit när den tänkt (vilket Mac-datorer vanligtvis inte gör) och hakat upp sig/gått segt ibland trots ett RAM på 8 gb. Ser fram emot att se och höra hur den nya hårddisken beter sig!
 
Det känns såklart lite tomt men samtidigt skönt att vara utan min kära iMac nu och ett par dagar framåt. Jag har ju fortfarande min MacBook Air och iPhone att surfa på, ingen abstinens här inte ;)
 
Någon av er som haft en drabbad iMac? Märkte ni i så fall av någon skillnad efter bytet av hårddisken?

THE ÄGG

 
Ni som såg min påskhälsning känner garanterat igen det här påskägget, men ni kan minsann inte historien bakom det! Nu ska jag berätta den för er.
 
Det var en gång en Erik. När påsken började närma sig fick han plötsligt en stark lust att skoja till det lite och såg direkt det solklara offret framför sig - Sara, en sann påsk- och godisälskare!
 
En dag frågade Erik den lilla gottegrisen om hon ville få ett påskägg av honom till påsken. Hennes svar blev inte helt oväntat ett JA. Därefter påbörjades ett intensivt planerande. Allt skulle klaffa för att han skulle lyckas lura den annars så listiga tjejen.
 
Någon vecka senare var den stora dagen här. Erik begav sig hem till Sara som väntade på honom. De skulle laga middag tillsammans och han hade precis varit och handlat ingredienser till maten. Sara satt som vanligt vid datorn och var helt inne i cybervärlden. "Perfekt!" tänkte Erik. Han gick in till köket och packade upp matvarorna. Ur botten av ena kassen fiskade han sedan upp ett mini-påskägg, räckte fram det framför Saras ögon och önskade henne en glad påsk. Hon tog emot ägget med ett leende, tackade och kramade om Erik. Han försökte leta efter tecken på besvikelse men hon avslöjade ingenting. Innerst inne var hon faktiskt lite snopen över storleken, var hon inte värd lite mer än så?
 
Efter det lilla kramkalaset bad han henne att gå och kolla i påsen i hallen. Sara hoppade som ett litet barn av lycka inombords! Hon anade direkt att ett något större ägg väntade, men hon höll tyst om det och började istället ställa motfrågor. Dessvärre var detta något Erik inte hade beräknat i sin plan. "Det kanske finns något som väntar på dig där" sa han. Hon spurtade iväg till hallen och öppnade påsen. Där i låg det största och mest underbara påskägg hon någonsin skådat! "Är du seriös!? Skojar du? Till MIG?" sa Sara och vände blicken mot Erik. Han svarade med ett leende. Hon lyfte upp ägget i sin famn, tungt var det också! Därefter släpade hon det vidare till soffan och öppnade locket. "GODIIIS!" utbrast Sara med ett stort glänsande leende innan hon omedelbums kastade sig i famnen på tokstollen.
 
Slutet gott, allting gott!
 
THE END.
 
Drygt 5 kg ren kärlek ♥

GLAD PÅSK

Är det värt att fortsätta?

Igår loggade jag in på bloggen för att skriva ett inlägg om mitt hår och möttes av denna fina kommentar. Tack Victoria, det värmer verkligen! Bestämde mig för att vänta med hårinlägget och skriva ett djupare inlägg istället.
 
Sedan min blogg övergick från en öppen dagboksblogg med knappt några läsare till en foto- och vardagsblogg med hundratals läsare har mycket förändrats, både till det bättre och sämre. Några positiva förändringar är att jag har utvecklats mycket i mina kreativa hobbys, mitt självförtroende har ökat, jag har blivit modigare och jag har kommit i kontakt med härliga människor som jag förmodligen aldrig annars hade träffat.
 
Nu till de negativa förändringarna. Perfektionisten i mig har tagit överhand, jag drabbas dagligen av prestationsångest/stress som är kopplat till bloggen, den slukar mycket tid (tänker inte bara på tiden det tar att göra ett inlägg), jag måste alltid tänka efter en extra gång när jag ska skriva ett inlägg som detta och jag känner ofta att jag inte kan öppna mig så mycket som jag egentligen hade velat. Jag känner mig alltså mer begränsad i mitt skrivande samtidigt som jag lägger en allt större press på mig själv, att det jag publicerar ska vara tillräckligt bra. Tittar man tillbaka i mitt arkiv från hösten 2007 kan man finna många bildlösa och långa inlägg fulla av slarviga stavfel. På den tiden bloggade jag mest för mig själv, som en dagbok att titta tillbaka på i framtiden. Mitt största och enda bloggrelaterade krav just då verkade vara att ha en snygg egengjord bloggdesign, hann väl med sisådär 7 stycken på knappt 5 månader.
 
Idag bloggar jag huvudsakligen för att jag vill nå ut till folk med det jag skapar, få feedback, sprida glädje (med mina knasigheter), komma i kontakt med likasinnade människor och visa att jag finns. Men dagbokstänket finns fortfarande där, skillnaden är att bloggen inte längre liknar en dagbok och att jag numera även har en publik i åtanke. Nu påverkas jag av faktorer som hur mycket respons jag får, unika besök och förändringar i antalet följare. Det har hamnat på en nivå som inte är bra för mig. På ett år har jag t ex. tappat ca 70 följare, vilket är mycket för mig som inte besitter en blogg med tusentals läsare. Det har påverkat mig på så sätt att jag börjat tvivla på mitt bloggande, att jag inte längre lever upp till flera fd. läsares förväntningar. Något som gör det extra jobbigt är att jag märkt att de tillfällen jag tappat följare har uteslutande varit i samband med att jag nyligen publicerat ett nytt inlägg.
 
Förutom det jag nämnt finns fler faktorer som bidrar till att bloggen blir stillastående. Jag har alltid mycket i tankarna, en gigantisk hög av oavslutade projekt och samtidigt galet mycket jag vill göra. Dessvärre tillhör jag gruppen som tänker mycket men handlar lite. Jag blir lätt handlingsförlamad av alla dessa reflektioner, viljor och måsten. Det blir ett enda kaos i huvudet och jag vet knappt var jag ska börja eller hur jag ska bära mig åt. Sedan är jag en väldigt känslostyrd person som gör det som faller mig in för stunden (om det går) vilket försvårar ytterligare. Gör jag upp en planering kommer jag inte fullfölja den och gör jag det som faller mig in för stunden blir väldigt lite slutfört och saker blir klara i fel ordning. Häromdagen satt jag t ex. och redigerade på bilder från Hawaii när jag egentligen borde redigerat andra bilder. Växlar också mycket mellan olika aktiviteter och är lättdistraherad, har svårt att fokusera på en sak i taget vilket resulterar i att mycket bara blir påbörjat eller halvfärdigt.
 
Jag har flera gånger ställt mig frågan om det är värt att fortsätta med allt negativt som bloggen för med sig. Varje gång har svaret blivit ett ja, även om det inte alltid varit självklart. Om jag valt att sluta blogga hade jag blivit tvungen att hitta ett annat sätt att dela med mig av mig själv och mina bilder/videos. Kan inte komma på något annat som skulle vara bättre än en blogg. Så länge jag kan minnas har jag så gott som alltid velat dela med mig av det jag gör. Jag skulle inte må bra av att bara låta allt jag skapar ligga och damma i en mapp på datorn. Jag vill att andra också ska se, påverkas, ge feedback och inspireras. Skulle också kännas ledsamt att sluta då jag drivit den här bloggen i flera år.
 
Har funderat en del kring hur jag ska göra för att bli mer aktiv med bloggandet igen och samtidigt minska kraven, stressen och annan negativ påverkan. En väldigt självklar sak är att jag måste sänka ribban och våga publicera mer spontana inlägg som inte behöver vara så speciella eller felfria. Gå lite bananas helt enkelt!
 
En annan tanke jag har är att jag ska försöka släppa på spärrar och bli mer personlig. Låta er lära känna mig bättre, för det finns ju så mycket ni inte vet om mig. Problemet är bara att hitta en bra gräns, risken finns att jag öppnar mig för mycket och sedan ångrar mig.
 
Läste just igenom allt jag skrivit hittills och så slog det mig att jag har ju för tusan redan börjat med att bli mer personlig, haha. Bäst att lägga in bromsen innan det här slutar i en bok om hur jag fungerar ;)
 
Som avslutning vill jag bara säga att jag är otroligt tacksam för att jag faktiskt har trogna läsare som fortsätter följa min blogg trots att den har sina svackor och kanske inte alltid är så rolig/intressant som den en gång varit. Ni betyder väldigt mycket, glöm inte det! ♥

Oväntat besök

 
Det går minst sagt trögt med att komma igång med bloggandet. Tänker varje dag att ikväll måste jag verkligen få iväg ett inlägg - ändå slutar det i utebliven uppdatering av olika anlednigar. Berättar kanske mer i ett nytt inlägg, känner jag skulle vilja skriva av mig.
 
Vaknade med obehag i halsen och under dagen har jag känt mig hängig och frusit/svettats om vartannat. Ännu en förkylning på g? Jag som precis nästan har blivit av med retandet i luftvägarna från förra förkylningen jag hade för 5 veckor sedan. Har desperat googlat efter mirakelkurer som ska hindra förkylningar från att bryta ut och gjort det jag kunnat hittills, nu är det bara att fortsätta kurera sig och hoppas det går vägen.
 
Erik som fick höra om mitt mående i morse dök oväntat upp under dagen. Han hade bestämt sig för att komma hit och laga sin planerade middag åt oss båda då han visste jag inte hade några rester hemma och tycker det är jobbigt att laga mat, hur gulligt? Världens bästa vän. ♥

Bloggflow efterlyses!


Förstår om ni som kikat in efter nya inlägg blivit besvikna. Även jag blir det. Varje dag. Tänker att när sjuttsingen ska hon ta sig i kragen den där Santapola, så svårt kan det väl inte vara att krysta ut ett litet inlägg!? Ja, tills jag inser att den där Santapola är jag. Då är man inte så kaxig längre...
 
Hatar verkligen när jag tappar flowet, när det hinner gå så lång tid med utebliven uppdatering att det tillslut känns som göra upp en eld utan tändstickor/tändare att komma igång igen. Det går, men det tar mycket längre tid och mer energi. När jag sedan sitter och kämpar med att få ihop ett inlägg efter två tysta veckor har dessutom pressen ökat och jag känner att inlägget måste vara extra speciellt och intressant. Vill inte frambringa ännu en besvikelse. Nu är det visserligen exakt det jag är rädd att det här inlägget ska göra då det egentligen inte håller mina krav, men jag måste utmana mig själv för att kunna få en förändring.
 
Min ambition har alltid varit att bloggandet ska vara en rolig och så gott som kravlös hobby, men ändå kommer den där nedrans skammen och knackar mig på axeln så fort jag är borta lite för länge. Under mina snart 6 år som bloggare kan jag inte minnas en enda gång någon läsare klagat på dålig uppdatering. Visst, jag har fått önskemål från läsare som velat att jag uppdaterade oftare, men det har varit i samband med att jag öppet frågat om hur min blogg skulle kunna bli bättre. Det är jag som lägger krokben om mig själv. Det är jag som får mig att känna mig dålig och misslyckad. Det är också jag som måste se till att ta kontrollen och inte tillåta att skammen tar över. Fortsätter det såhär lär jag väl tillslut även tappa glädjen i att driva den här bloggen, det hade varit sjukt trist.
 
Har som vanligt en massa projekt som ligger på hög. Ska försöka vara duktig och börja beta av det som känns mest relevant. Förhoppningsvis är jag tillbaka på banan snart igen, nu har jag i alla fall knuffat ned Mulle som fått på tok för lång tid i rampljuset. Känns gött att vila ögonen på något nytt och fräscht, eller vad säger ni? ;)

Melodifestivalen i Skellefteå!

Bilderna tog jag med min systemkamera. Var svårt att få bra bilder i mörkret.
 
I fredags var jag och såg genrepet av Melodifestivalen som den här veckan befann sig i Skellefteå! Har sett programmet live här tidigare för en massa år sedan men det var under livesändningen. Tänkte först köpa biljetter till livesändningen den här gången också men det sket sig då jag inte var ute i tillräckligt god tid.
 
Riktigt bra var det, härlig stämning! Det var speciellt roligt att se och höra programledaren Gina live, grym tjej det där! Tänk att för bara några år sedan var hennes största dröm att få leda melodifestivalen, och nu gör hon det - för andra gången dessutom! Det märktes att Danny inte är lika gjord för programledarrollen men han ska ändå ha cred för att han gör detta trots sin rädsla att prata inför folk. Det kanske är svårt för vissa att tro på det då man sett honom mycket på scen i olika sammanhang, men att sjunga och att leda ett program är två helt skilda saker. Friskt vågat!
 
När det kommer till låtarna tycker jag de flesta var okej men ingen ny hit direkt. Min solklara favorit blev "Heartstrings" med Janet Leon, något jag höll fast vid även efter jag sett samtliga bidrag på tvn igår. Kanonbra! Blev riktigt besviken över att hon snubblade vid mållinjen. Gubbarna var ju charmiga med sin schlagerdänga, men oj vad vi svenskar kommer få skämmas om de vinner i finalen och ska presentera Sverige i Eurovision! State of Drama var väldigt otippade finalister enligt mig. Tycker låten var rätt intetsägande, inte speciellt intressant eller originell.
 
Såg du Melodifestivalen i helgen? Vilket/vilka bidrag gillade du mest?
 
Några klipp från genrepet, filmat med min mobil.

Den feta tisdagen

 
Någon som minns denna bild från 2011? Jädrar vilket partaj jag hade ställt till med!
 
Ikväll ska jag trotsa mina förkyld-principer och avnjuta en hederlig semla! Jag brukar nämligen försöka avstå från mjölk och grädde när jag är förkyld.
 
Det ska bli fett gott.

11 februari

Canon EOS 5D Mark II, Canon EF 70-200/4,0L IS USM.
 
Tycker denna bilden blev riktigt fin! Fotad av Erik och redigerad av mig. Stör mig bara lite på hur halsduken ligger. Brukar försöka kolla så den ser bra ut under fotograferingen men den här gången var det väldigt stressigt, vi stannade bara till tvärt på en väg för att ta några snabba bilder innan vi åkte vidare.
 
Är fortfarande förkyld. Lyckades inte komma undan snuvan heller, rackarns! Just nu är det däremot mest den jobbiga hostan jag dras med och förmodligen inte kommer bli av med på ett bra tag. Det är bara att gilla läget.
 
Hoppas ni mår bra!

Sjukstuga

En del av mitt sjukförråd.
 
Ja då har man åkt på årets första (och förhoppningsvis sista) förkylning! Tack och lov blir jag rätt sällan förkyld så jag är inte överdrivet besvärad. Men jag vill såklart bli av med den så fort som möjligt och har därför laddat upp med diverse nödvändigheter :)
 
Började känna av obehag i halsen, frös/svettades om vartannat och fick huvudvärk i tisdags. Igår fortsatte det i samma spår förutom att det var värre i halsen och jag började hosta lite. Idag vaknade jag med en extremt brännande hals och kunde knappt prata för att jag var så hes, men det avtog ganska snabbt och nu är det mest en kittlig och retande i hals, grova hostattacker, en ömmande kropp och trötthet jag plågas med. Någon snuva har jag inte sett skymten av ännu, hoppas jag slipper den biten!
 
Provade den omtalade ingefära-huskuren på uppkokat vatten, ingefära och honung för första gången igår. Var beredd på att det skulle smaka äckligt då jag läst förvarningar om det, men det blev minsann en positiv upplevelse! Inte äckligt alls. Testade också tugga i mig en bit ingefära, DET var däremot starkt som tusan och inte alls gott!
 
Har ni någon speciell huskur ni brukar använda er av när ni blir förkylda?
 
 
 

Vad hände?

Vissa fotar utan vantar, andra fotar i fingervantar OCH ullvantar. Det är grejer det! Stör mig förresten på hur jag placerat händerna på första bilden, varför hade jag inte vänsterhanden som stöd under objektivet? Det är en gåta som inte ens fotografen själv har svaret på...
 
Det har bara gått en dryg vecka av det nya året och jag har redan varit iväg med kameran genom Norrlands landskap 3 dagar! Kan knappt minnas senast jag fotade natur såhär flitigt, därav rubriken.
 
Jag och Erik har bara åkt iväg med bilen åt något håll och svängt in på flera okända vägar i hopp om att upptäcka nya fina vyer. Spännande och kul! Något mindre kul är att det mörknat så snabbt (vid 13-14) och det faktum att jag fortfarande inte har skaffat mig ett par vinterskor. Rymmer inga tjocksockar i skorna heller så mina tår känns som is efter bara några minuter, redigt kallt!
 
Videokameran har också gått rätt varm på våra turer, har mest filmats av mig i bilen då vi inte hunnit med det så bra annars då båda fotat. Oj vad roligt vi haft åt vissa klipp som jag tror ni också kommer glädjas av sen när jag gjort en film av det hela!
 
Fortsätter det såhär har jag väl snart betat av alla byar i utkanten av Skellefteå, hehe.

Jag och min vanliga tur

 
På nyårs strax innan tolvslaget åkte jag som sagt in till stan för att fota fyrverkerier. Hade tidigare hört om fyrverkeri-showen de brukar ha där och ville uppleva och fota den själv i år då jag för en gångs skull hade möjligheten att göra det.
 
Som jag också nämnt tidigare har fyrverkerifotandet alltid blivit en flopp tidigare år då jag befunnit mig en bit från stan där det varit rätt tunt på fyrverkerier. Dessutom har de nästan alltid skjutits upp en bra bit bort och jag har inte haft någon koll på var och hur jag ska placera kameran förrän de dykt upp på himlen. Den här gången visste jag att fyrverkerier skulle skjutas upp från parkbron som syns på tredje bilden, så jag tänkte att nu kan för tusan inget gå fel!
 
MEN så visade det sig att företagen som står för showen valt att sluta med den för att lägga pengarna på vettigare saker. Mamma hade nämnt att hon läst något om att det inte skulle bli av men såklart trodde jag istället på länken Erik skickat där det stod att de skulle stänga av trafiken på parkbron pga fyrverkerierna. Nu visade det sig senare att den artikeln var från 2011...
 
Som inte det vore nog började en tjock dimma lägga sig över staden just där vid tolvslaget och efter någon minut syntes knappt fyrverkerierna som sköts upp i horisonten.
 
Jag som var inställd på att fota fyrverkeri-showen hade dessutom endast med mitt vidvinkelobjektiv på 17-40mm. Det kommer man ju långt med...
 
...OCH SOM INTE DET VORE NOG! Upptäckte några dagar innan att mitt lågpassfilter i kameran invaderats av dammkorn som syntes som prickar på bilderna. Det enda jag hade till hands var en blåsbälg som jag försökte blåsa bort dem med. Men de blev bara fler, vilket jag upptäckte senare på mina bilder från nyårs. Har klonat bort de flesta prickarna på bilderna ovan, såhär såg de egentligen ut:
 
Denna är endast grundredigerad i Camera-Raw, inga klonings-ingrepp. Den ljusa punkten där över två av lamporna på bron är ett fyrverkeri. Dammkornen syns som små prickar på himlen. Kanske inget en vanlig svensson lägger märke till men för en fotofantast som jag syns de väl och förstör bilderna. Nu blev den här bilden en av de fulaste jag tog så jag lär inte lägga mer tid på den tack och lov.
 
Close-up på bilden. Mörka prickar utspridda överallt. Fint va?
 
Jag hade med andra ord typ allt emot mig och mitt 2013 inleddes med en rejäl dos svordomar.
 
Nu kommer en till. Fan.

Årets sista hälsning

 
Tittar in här tvärt för att önska er ett gott nytt år! Nu ska jag bege mig in till stan och fota fyrverkerier! Har alltid blivit en flopp med fyrverkerifotandet tidigare år då jag befunnit mig för mycket ute i bushen, har slutat med typ en okej bild. Men i år ska det banne mig bli bra!
 
Vi hörs nästa år då :D

Mycket klappar under granen i år

 
Julklappsberg á la Sara och Erik! Ville nästan inte öppna klapparna, de gjorde sig så fint där i hörnet. Tror minsann jag ska slå in tomma paket och ha som prydnad nästa jul. Problemet är bara att jag är världens mest oskillade och långsamma paketinslagare, tog mig pinsamt många timmar att slå in alla julklappar. Men nu har jag ju nästan ett år på mig att öva på mina inslagnings-skills, jag ska bli proffs hade jag tänkt.
 
Lyckas jag ska jag starta "Santapolas Otroliga Paketinslagningsakut" dit vem som helst i nöd kan lämna in sina paket och få dem smakfullt inslagna av en självutnämnd expert.
 
Går företaget bra ska jag skaffa egna renar och börja med hemkörning.
 
Ja så får det bli.

Min julafton

 
Det blev en helt okej julafton hos syrran med god mat och trevligt sällskap! :) Dock hade jag sovit för lite och stressen ville inte släppa taget om mig, hade svårt att varva ner och känna mig lugn inombords. Sedan gjorde min mage uppror efter maten så jag missade större delen av julklappsutdelningen. Ville ju se när de andra öppnade sina paket och vad de fick, men vänta var inget alternativ utan klapparna skulle öppnas direkt! Själv samlar jag alltid ihop alla paket till en hög innan jag öppnar dem, mycket mer nöje ;)
 
Men paketöppnandet är faktiskt inte över för min del! Jag och min kära vän Erik har nämligen gått all in och köpt en massa julklappar till varann, så ikväll ska vi ha lilla julafton här hos mig. Är så nyfiken på vad han hittat på!
Tidigare inlägg